Everything's an illusion
Är för tillfället lite irriterad på blogg.se också. Såg nu att bara två av bilderna jag laddade upp igår syns. Försökte nyss igen men det funkar inte. Hah, kul att en sån liten grej kan göra mig fett irriterad. Hej rep-humör. Typ alla är lite instabila, men det är helt förståeligt eftersom vi är instänga på Lillan (Lilla teatern) tillsammans och kommer vara det det kommande 6 dagarna. Men fasen vad vi kommer sakna det sen!
Kom att tänka på det idag. Tänk när jag tar studenten. Vad händer då? Vad händer när jag inte längre har Fmg som skyddar mig? Kommer jag träffa alla människor jag vill träffa eller kommer jag endast kommas ihåg som "en gammal fmg:are"? Jag har kommit på att jag är jäkligt rädd för det. Att tappa kontakten och att bli bortglömd. Att jag inte ska kunna ha människor som betyder så sjukt mycket för mig nära mig hela tiden. Om jag flyttar från Norrköping, eller Sverige. Vad händer då...? Jag mår helt seriöst dåligt av att tänka så. Många säger åt mig att chilla, och att det är lång tid kvar. Men det är inte det. Det är bara ett år kvar. Ett år kvar på Fmg, ett år kvar där jag kan se mina fina nästan varje dag. Det kommer försvinna och det går så galet snabbt. Jag vill inte..
Eftersom jag för tillfället inte kan ladda upp några bilder så blir nog detta det sista av detta inlägg. Jaa, så blir det.
Ha det bäst, peace.
Safer to hate him
Kubb-turnering med älskade (och samtidigt så galet hatade) Fmg. Känner en stark hatkärlek till denna underbara och fruktansvärda skola. Sjukt. Det var fint, mörkt, kallt, varmt.. Allt samtidigt.
Jobb, inte så mycket att säga.
Tacos och Mello med fina och saknade människor. Om det nu finns någon liten själ där ute som mot all förmodan inte vet det så vann Sverige, Loreen var helt fantastisk! När det går så bra får man faktiskt lov att va fjollig och skrika överdrivet mycket. Speciellt i utdelningen av 12 poäng.
Solsolsol, och massa mer sol. Jag är nöjd!
Idag var även första dagen på Musikal-veckan. Det är med mycket blandade känslor jag kan beskriva den här dagen. Hela det här projektet är så psykiskt jobbigt att det är galet, och ändå väljer man att göra det. Det finns ändå en tjusning i det. Ibland förstår jag mig inte på människor, i synnerhet inte mig själv. Verkligen inte dig..
Jag har ändrat mig.
Jag säger inte längre:
"Jag tror inte ni förstår.
Nu mer är det: "Ni förstår inte"
Jag borde gå och lägga mig tidigt, jättetidigt. Så att jag orkar upp imorgon. Först ska jag vara på sjukhuset 8:30 för att röntga knät, sen är det bara kötta musikalvecka dag 2. Har dock en känsla. En känsla i magen som inte kommer låta mig sova på ett tag.. It'd be safer to hate him, than to love and then lose..
Ha det bäst, peace!
Att ha så många människor omkring sig och känna sig ensammast i världen
Dålig dag. Ett tungt besked. För mycket känslor i luften. För mycket känslor i mig.
Började blöda näsblod på dansen idag. Lite stressad kanske..? Joo tack.
Mitt satans jävla knä blir aldrig bra heller.. Musikalpreimiär om 8 dagar. Party...
Orkar inte, inte nu..
Jag vill be om förlåtelse. Vet inte vad mer jag kan göra.
Vet inte vad jag ska använda för ord. Det här funkar ju
inte, verkligen inte. Ni är ju en del av mig och jag
älskar er så obeskrivligt mycket.. förlåt..
Ska försöka ta upp något positivt..
Det är sol och varmt. Jag har fina vänner runtomkring mig. Och så det jag inte borde skriva..
Fan.. Doften träffade som ett slag,
och värmen. Värmen i ord och ögon.
Jag satt där, så som så många andra med
val av handlingar också har suttit. Det
handlar om det. Man måste hela tiden göra
rätt val...
Jag tvättar bort dig från mitt hår, min kropp.
Orkar inte känna lukten av dig och din närhet.
To ne radi, ne možete shvatiti da..?
Nu kommer det snart trilla ner salta vätskor från mina ögon.. Hatar skador, hatar stress och hatar att göra fel.
Sätter punkt där känner jag. Punkt.
Ha det bäst, peace.
Ljumma vindar och ljusa kvällar
Hur kan man inte älska detta?Jag vet inte om det är en överdos av D-vitamin eller vad det kan vara. Men något har fått mig att må så jäkla bra, trots att jag är skitstressad över musikalpremiär, nationella prov i matte och engelskauppgifter. Det är fint och jag tänker njuta av varje sekund!
Det var en fin dag idag. Som du
antagligen såg var det mycket sol.
Det är fortfarande varmt ute. Det blåste
ljumma vindar också. Kanske var det du.
Hoppas du har det bra där du är nu.
3 månader har gått så snabbt.
Önskar att jag hade sagt mer..
21/2-2012
Borde nog plugga lite mer matte eftersom 4 timmar nationella väntar mig på onsdag. Väl lika bra att sätta igång för att sen mysa ner mig i sängen.
Ha det bäst, peace! (Och hoppas ni, precis som jag, har fått lite energi av det underbara vädret1)
Lyssna på det som är kvar i tystnaden
I förrgår till igår var det iLife-rep på skolan. Första genomdraget gick helt åt helvete (om man nu får skriva så, om inte.. förlåt). Förutom att repa så blev det mycket tid tillsammans och lite för lite sömn. Det var en fin (haha) syn att se alla liggandes som maskar i sovsäckar i matte-salen på morgonen.
Nu känns det att det faktiskt är på riktigt, 13 dagar kvar till premiär! Börjar bli fett nervös..
När vi repat klart igår släpade jag hem packningen, som skulle kunnat vara för två veckor ist för två dagar. Duschade och bytte om (otroligt intressant) och drog mig vidare till finEmmi som hade lagat världens finaste och godaste mat! Hon är bra hon. Mys och prat på det, även om det fanns vissa svårigheter med att höra vad jag sa.
Något försvann i det som var nytt..
Aldrig har 168 timmar gått så långsamt.
Plugga är tyvärr fortfarande vad som står på schemat. Det är väl bäst att jag gör det.
Ha det bäst, peace.
Jag längtar...
Jag har inte dansat på mer än en vecka och bara kört minimal styrka, ingen annan träning. Abstinensen är helt sjuk kan jag lova. Det är nog egentligen säkrast för allmänheten att hålla sig undan. Inte bra, inte bra.
Har hur galet mycket som helst att göra i skolan också. Nationella i matte och så,kommer antagligen få säga hej till mitt första ig.. ! Musikalpremiär om 17 dagar. 4 engelska-uppgifter och 1 svenska-uppgift. Det håller ju inte.
Allt jag vill nu är att mitt knä ska bli bra och att bli frisk så att jag kan dansa och träna som vanligt igen. Något som vore awesome skulle också vara om alla uppgifter bara gjorde sig själva, detta är ju dock lite mer orealistiskt, tyvärr...
Jag vill också ha sommar och värme, ledighet, dans, Polen och Kroatien. Längtar!
Jag längtar efter dig..
Nu står plugg på schemat tills... jaa, tills jag somnar på uppgifterna. Känns så. Får se om jag överlever detta.
Ha det bäst, peace
Im 'ne isplati..
Idag har varit en jobbig dag, mentalt.. Jag har varit på Skandiateatern och kollat på dans. Sett människor på scenen som haft så jäkla kul, som har dansat samma koreografier som jag har lärt mig. Skador kommer sällan lämpligt, men detta måste nästan vara ett skämt. Fem dagar innan två dagar med föreställningar och mindre än en månad till musikalpremiär. Fint...
Jag blir seriöst mentalt instabil av att inte få dansa, det är inte bra på nått sätt.
Jag tror inte ni kan förstå.
Inte helt på riktigt. Det är
mer än vad jag någonsin
kommer kunna förklara
med ord. Det som får
mig att känna mig hel.
Dom små, små orden.
Rörelserna. Ingen kommer
någonsin kunna ta dom
ifrån mig. För jag har gömt
allt på ett ställe där ingen
någonsin skulle få möjlighet
att leta.. 
Snälla bara sluta...
Hah, jag är dålig på att ljuga. Riktigt dålig.
Nu ska jag plugga.. Tjehoo vad roligt.
Ha det bäst,peace
Livet suger, och är fint...
Invigt mina nya springskor.
Köttat galet på dansföreställningarna lördag och söndag.
Gått normalt.
Varit med och lärt mig koreografin på torsdag.
Koreograferat massor.
Detta skulle jag kunna ha gjort. Om det inte var för mitt förbannade jävla helvetes fans satans knä (och nej, jag tänker inte be om ursäkt för språket. För det är exakt såhär det är!) Jag var nämligen hos en läkare idag eftersom det ovannämnda svullnade upp igår. Efter lite kläm och känn och böj och knak kom hon med domen: Du måste ta det lugnt. Du får inte dansa eller träna på något sätt...
Kul grej, verkligen! Det gör ju ingenting. Jag har ju ingen användning av att kunna röra mig nu. Nejnej, vi har bara musikal-premiär om mindre än en månad. Ni som har läst min blogg innan har då antagligen läst ett inlägg som handlar om en av mina allra största rädslor. Att skada mig så att jag inte kan dansa. Grattis Nicole, där har du!
Det här kommer så sjukt och galet olämpligt att det nästan inte kan vara sant. Jag hoppas på att vakna upp i morgon bitti och slippa ta den receptbelagda medicinen som jag fick utskriven, för det hela har bara varit en riktig mardröm. Att tårarna som bara har forsat ner för mina kinder idag bara kommer vara ett minne av den.
Det enda som gjorde att jag inte drog nått gammalt över mig för att inte komma fram det närmaste 6 veckorna var att jag äntligen fick träffa den lilla nykomlingen! Så underbart underbar på alla sätt är hon det lilla livet, min lillalilla syster. Towe, som för er som inte vet föddes för 4 dagar sen. Den 4 maj. Åhh, när hon höll med sin minihand runt mitt finger. Lycka!
Jag orkar inte detta.. Nu skulle det va skönt att bara strunta i allt. Allt förutom familjen. Därför tänker jag dra mig.
Ha det bäst, peace
Fint och så
Det har gått rätt lång tid sen jag skrev och jag kommer med all säkerhet inte kunna ta upp allt som har hänt sen dess. Men nånstans måste man ju börja. Det har hunnits med musikalrep, 100 % dragshow, festligheter, bio, firande av olika slag, underbara nya människor, fina vänner och massamassa dans.
Måste skriva om Dansens dag som var i söndags. Det var helt galet! Det måste vara bland det underbaraste jag varit med om. Den började med att jag och Emmi begav oss till Fu kl 10, repade koreografi och sen var det dags för flashmob på Resecentrum och Söder Tull. Jag skulle kunna skriva så många positivt laddade ord att det skulle bli fett tråkigt att läsa. Så jag gör det inte. Även fast jag blev placerad i frontgruppen och blev filmad när jag hade som minst koll så var det så jäkla kul! Efter det var det ett fett Battle på Kulturkammaren som Vibe hade fixat med. Jag är så jäkla pepp på att verkligen träna upp min hiphop. Nästa år, då är det fasen jag som står där och är med och kör tryout. Säger även grattis till Pontus a.k.a Sweetflow som vann både hiphop och experimental.
Efter detta var jag hemma en snabbis för att sen åka tillbaka till Kulturkammaren ochännu mer dans. Mycket härligt att det faktiskt tas lite initiativ även i lilla Norrköping. Är mycket glad om det fortsätter så!
Måste också berätta att det är helt underbart att träffa nya människor. För det har jag gjort dena långhelg, massor faktiskt. Det är rätt coolt att man kan bo i samma stad och ha så många gemensamma vänner utan att veta att den andra finns. Vad som är ännu lite häftigare är att man kan ha så roligt med dessa människor, och få någon slags början på vänskap på så kort tid. Det är härligt!
Nu borde jag verkligen sova så jag kanske kan vakna upp frisk imorgon. Mitt immunförsvar har nämligen bestämt sig för att jobba emot mig istället för med mig (ovanligt). Känner jag mig själv rätt kommer det bli lite piano och gitarr innan sängen blir allt för lockande. Det är sånt som händer.
Ha det bäst, peace
