Ta vara på allt

Jag är så sjukligt dålig på att uppdatera. Ibland undrar jag varför jag i huvud taget har kvar bloggen. Men när jag läser igenom den så kommer jag ihåg saker som jag hade glömt. Blir glad av små fina kommentarer osv. Så den får nog va kvar ett tag till.
Idag var första "riktiga" dagen (där vi följde schemat) som trea! Helt galet, jag blir typ, inte vet jag... lustig i huvet när jag tänker på det. Att vi är störst. Att jag inom en allt för snar framtid måste ha bestämt mig för hur mitt liv ska se ut. Att jag inte kommer ha ett Fmg som skyddar mig.. Det skrämmer mig otroligt samtidigt som jag längtar efter att att öppna upp ett nytt kapitel. Men först måste jag avsluta det pågående. Jag tror det är viktigt att i tider med besluts och separationsångest försöka komma ihåg att njuta av tiden som är. För gymnasieåren är något jag tror att jag kommer kolla tillbaka på många gånger och se som en galen, rolig, obeskrivlig tid i mitt liv. Det var där jag blev jag. Den jag är. 
 
Usch, jag tycker det är så svårt att hitta på nått att skriva om.. 
Vi har haft nollning också. Med lite för mycket ägg för att det ska vara lämpligt och jag njöt nog lite mer än jag borde av det.. Hehe. 
Sjungit på två bröllop och ett dop har jag också gjort. 
 
 
 
Ähh, det får nog räcka här. Detta kommer bara bli ytterst ointressant och långdraget om jag fortsätter nu. 
 
Ha det bäst, peace!
 
 

Finally free

Herre vad snabbt allt går! Det här skulle bli ett milslångt inlägg om jag skulle skriva allt, och det orkar inte ens jag själv med att läsa så jag struntar i det. Får bli lite sammanfattning ist. Om jag kan komma ihåg allt.
 
3:augusti. Sista dagen på Arbis-jobbet. Jag lärde ut min koreografi som jag knåpat ihop på ca. tre dagar. Det gick helt okej och jag trodde faktiskt inte att jag skulle bli så nöjd. Tumme upp på det =) 
 
Den 4:e augusti fyllde jag hela 17 år. Det är en sådan fruktansvärt ovärd ålder. Men jag är rätt nöjd med tillvaron iaf. Något som jag kommer komma ihåg mer än att fylla 17 är att jag tillsammans med två av mina vackraste quinnor stort sett hela dagen befann oss på resande fot. 11.30 inleddes resan mot Arlanda där vi sen skulle ta ett plan till Split, Kroatien. Mycket intressant resa det där måste jag säga. Underbart är nog ett ord som skulle kunna beskriva större tiden av vistelsen. Vad jag kommer sakna 40 grader och runt 30 graders turkost vatten!  
 
När vi kommer hem (kl. 04.00) sitter en mycket fin pojke och väntar på mig utanför mitt hus. Det var bland det finaste jag varit med om. Fram till idag har jag bara chillat (haha, vad äckligt det ser ut att skriva det).
 
Imorse var det bara att gå upp kvart över 7. Det var inte så himla party men anledningen var lätt värd. JAG HAR ÄNTLIGEN BLIVIT AV MED MIN TANDSTÄLLNING!! ='D Lycklig tjej här kan jag lova!
 
Lyckligast i världen.
Nu vågar jag äntligen vända mig om
och se på det som varit. Var rädd för
att det skulle göra för jävla ont. Men
vad jag kom fram till är att det inte var,
eller är värt det. Du är inte värd det. 
Det är det bästa jag någonsin kunnat säga. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag avslutar nog detta inlägg här.
Ha det bäst, peace !

RSS 2.0