Livet suger, och är fint...
Tränat som ett as till nästa dance-battle.
Invigt mina nya springskor.
Köttat galet på dansföreställningarna lördag och söndag.
Gått normalt.
Varit med och lärt mig koreografin på torsdag.
Koreograferat massor.
Detta skulle jag kunna ha gjort. Om det inte var för mitt förbannade jävla helvetes fans satans knä (och nej, jag tänker inte be om ursäkt för språket. För det är exakt såhär det är!) Jag var nämligen hos en läkare idag eftersom det ovannämnda svullnade upp igår. Efter lite kläm och känn och böj och knak kom hon med domen: Du måste ta det lugnt. Du får inte dansa eller träna på något sätt...
Kul grej, verkligen! Det gör ju ingenting. Jag har ju ingen användning av att kunna röra mig nu. Nejnej, vi har bara musikal-premiär om mindre än en månad. Ni som har läst min blogg innan har då antagligen läst ett inlägg som handlar om en av mina allra största rädslor. Att skada mig så att jag inte kan dansa. Grattis Nicole, där har du!
Det här kommer så sjukt och galet olämpligt att det nästan inte kan vara sant. Jag hoppas på att vakna upp i morgon bitti och slippa ta den receptbelagda medicinen som jag fick utskriven, för det hela har bara varit en riktig mardröm. Att tårarna som bara har forsat ner för mina kinder idag bara kommer vara ett minne av den.
Det enda som gjorde att jag inte drog nått gammalt över mig för att inte komma fram det närmaste 6 veckorna var att jag äntligen fick träffa den lilla nykomlingen! Så underbart underbar på alla sätt är hon det lilla livet, min lillalilla syster. Towe, som för er som inte vet föddes för 4 dagar sen. Den 4 maj. Åhh, när hon höll med sin minihand runt mitt finger. Lycka!
Jag orkar inte detta.. Nu skulle det va skönt att bara strunta i allt. Allt förutom familjen. Därför tänker jag dra mig.
Ha det bäst, peace
Invigt mina nya springskor.
Köttat galet på dansföreställningarna lördag och söndag.
Gått normalt.
Varit med och lärt mig koreografin på torsdag.
Koreograferat massor.
Detta skulle jag kunna ha gjort. Om det inte var för mitt förbannade jävla helvetes fans satans knä (och nej, jag tänker inte be om ursäkt för språket. För det är exakt såhär det är!) Jag var nämligen hos en läkare idag eftersom det ovannämnda svullnade upp igår. Efter lite kläm och känn och böj och knak kom hon med domen: Du måste ta det lugnt. Du får inte dansa eller träna på något sätt...
Kul grej, verkligen! Det gör ju ingenting. Jag har ju ingen användning av att kunna röra mig nu. Nejnej, vi har bara musikal-premiär om mindre än en månad. Ni som har läst min blogg innan har då antagligen läst ett inlägg som handlar om en av mina allra största rädslor. Att skada mig så att jag inte kan dansa. Grattis Nicole, där har du!
Det här kommer så sjukt och galet olämpligt att det nästan inte kan vara sant. Jag hoppas på att vakna upp i morgon bitti och slippa ta den receptbelagda medicinen som jag fick utskriven, för det hela har bara varit en riktig mardröm. Att tårarna som bara har forsat ner för mina kinder idag bara kommer vara ett minne av den.
Det enda som gjorde att jag inte drog nått gammalt över mig för att inte komma fram det närmaste 6 veckorna var att jag äntligen fick träffa den lilla nykomlingen! Så underbart underbar på alla sätt är hon det lilla livet, min lillalilla syster. Towe, som för er som inte vet föddes för 4 dagar sen. Den 4 maj. Åhh, när hon höll med sin minihand runt mitt finger. Lycka!
Jag orkar inte detta.. Nu skulle det va skönt att bara strunta i allt. Allt förutom familjen. Därför tänker jag dra mig.
Ha det bäst, peace
Kommentarer
Postat av: Anonym
tänker på dig! hoppas att det försvinner lika plötsligt som mitt gjorde. Fin hon var, lillan. puss<3
Trackback
