Vänner
Jag har typ inget vettigt att skriva om.. Om jag ska gnälla lite så är jag halvsjuk och det är mycket i skolan. Men det ska ju alltid vara nått.. Istället för att mala på om massa oviktiga, fett ointressanta saker så tänker jag istället skriva om någonting som jag har tänkt på lite grann.. Nämligen relationer..
Inte relationer i den benämning att man är tillsammans med någon, utan mer kompis, bekant osv. Jag har tänkt på hur det kan vara så att vissa bara klickar man med direkt, och med andra kan ta det ta flera år att verkligen komma nära, lära känna varandra på riktigt. När vet man att man känner en person "på riktigt". Det skulle vara bra om man kunde sätta en tidsgräns för hur länge det skulle vara och sen är man säker på att man kan prata med den människan, om saker man bara gör med sånna som står en närmast, bete sig så som man inte kan göra mot folk man inte rikitgt känner.
En till sak som jag har funderat på är hur en nära vän bara kan försvinna ur ens liv. Saker man har gjort, ord man delat i tron att det stannar hos den andra, sånna ord som man har aktat sig för att säga i rädsla att det är fel peron att säga dom till, hur kan den tilltron bara försvinna. Det man, oftast, under en lång tid har byggt upp, en mur med interna saker, ord som man menat innifrån hjärtat, hur kan det bara försvinna som om det aldrig funnits där..? Jag har sparat orden jag trodde var sanna och ibland tar jag fram och läser dom. Det är då saknaden kommer, att inte kunna säga allt, bara vara..
Detta är sånt som kommer upp i mitt huvud när jag gör nästan vad som helst föra att slippa plugga.. Intressant liv. Men nu ska jag iaf göra mig iordning för att gå på musikal. Den kanske väcker några intressanta tankar, den som lever får se.
Ha det bäst, peace
Inte relationer i den benämning att man är tillsammans med någon, utan mer kompis, bekant osv. Jag har tänkt på hur det kan vara så att vissa bara klickar man med direkt, och med andra kan ta det ta flera år att verkligen komma nära, lära känna varandra på riktigt. När vet man att man känner en person "på riktigt". Det skulle vara bra om man kunde sätta en tidsgräns för hur länge det skulle vara och sen är man säker på att man kan prata med den människan, om saker man bara gör med sånna som står en närmast, bete sig så som man inte kan göra mot folk man inte rikitgt känner.
En till sak som jag har funderat på är hur en nära vän bara kan försvinna ur ens liv. Saker man har gjort, ord man delat i tron att det stannar hos den andra, sånna ord som man har aktat sig för att säga i rädsla att det är fel peron att säga dom till, hur kan den tilltron bara försvinna. Det man, oftast, under en lång tid har byggt upp, en mur med interna saker, ord som man menat innifrån hjärtat, hur kan det bara försvinna som om det aldrig funnits där..? Jag har sparat orden jag trodde var sanna och ibland tar jag fram och läser dom. Det är då saknaden kommer, att inte kunna säga allt, bara vara..
Detta är sånt som kommer upp i mitt huvud när jag gör nästan vad som helst föra att slippa plugga.. Intressant liv. Men nu ska jag iaf göra mig iordning för att gå på musikal. Den kanske väcker några intressanta tankar, den som lever får se.
Ha det bäst, peace
Kommentarer
Postat av: jag
jag saknar dig.<3
Trackback
