>

I tried not to cry when we said goodbye

Nu var det dags igen, Sjuk. Har råkat ut för nått monstervirus eller nått. Har nu, efter tre dagar slutat kräkas iaf. Nu har jag bara lite feber och ont i revbenen, men enligt läkarna är det inget större fel med mig.. Ibland undrar jag om de ens har utbildning.. 
Nu vill jag bara till skolan och jag vill träffa mina finisar. Saknar dom något enormt!

Jag undrar hur en människa tänker när den säger
något men man märker så tydligt att den inte menar det...
Är det ens värt att säga det då? Varför lova en förändring
när man, inte ens för en sekund, tänker försöka. Du förlorar ju
inget på det, är det där det ligger..? Borde det ändå inte finnas
en litenliten smula av medkänsla..?

Det finns så sjukt många frågor, men oftast inte så många svar. Det är dumt..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0